Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivaren att belöna arbetstagare samt att motivera till ökad lojalitet mot bolaget. I praktiken ger personaloptioner arbetstagaren rätt att i framtiden teckna aktier i arbetsgivarbolaget enligt på förhand bestämda villkor.
Ett beslut om emission av optionsrätter förutsätter kvalificerad majoritet i bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att besluta om emission av optioner. Ett beslut om emission av optionsrätter skall innehålla detaljinformation gällande emissionen, såsom bl.a. teckningspriset samt tecknings- och betalningstiderna. Dessutom kan man i beslutet till exempel definiera på vilket sätt optionsrättigheterna kommer att beaktas i framtida företagsemissioner. Beslut om emission av optionsrätter, samt de villkor som tillämpas skall anmälas för registrering vid handelsregistret senast en månad efter beslutet.
Bolaget och arbetstagaren kan dessutom komma överens om detaljerade villkor för optionerna i ett så kallat optionsavtal, i vilket man tar hänsyn till behoven och målen för arrangemanget. Optionsavtalet kan bland annat innehålla inlösenvillkor för optioner ifall anställningsförhållandet avslutas. Optionsavtalet kan ge arbetstagaren rätt att teckna aktier i etapper eller fastställa att teckningspriset är beroende av arbetstagarens insats eller bolagets resultat.
En optionsrätt är i sig inte en beskattningsbar inkomst. Skattskyldigheten uppstår först i det skede då arbetstagaren väljer att utnyttja optionen till att köpa aktier i bolaget. I beskattningen betraktas då skillnaden mellan aktiens gängse värde och lösenpriset för aktien som arbetstagarens förvärvsinkomst. Som gängse värde betraktas den underliggande aktiens marknadsvärde på utnyttjandedagen. För ett icke börsnoterat bolags aktie definieras gängse värde på samma sätt som i en riktad aktieemission.
MK-Law med planering och verkställande av olika incentivprogram.