På så gott som alla arbetsförhållanden i Finland tillämpas arbetsavtalslagen, som ofta kallas till arbetslivets grundlag. Arbetsavtalslagen innehåller en hel del tvingande bestämmelser, vilket i praktiken betyder att en bestämmelse i ett arbetsavtal som är i strid med en tvingande bestämmelse i arbetsavtalslagen är ogiltig. Därtill finns det kollektivavtal i vilka man avtalar om branschspecifika anställningsvillkor, till exempel om löner, arbetstider, semester och andra förmåner. Ett kollektivavtal kan vara allmänt bindande, vilket betyder att även en arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund är skyldig att iaktta bestämmelserna i ett riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen i fråga; ett villkor i ett arbetsavtal som strider mot motsvarande bestämmelse i det allmänt bindande kollektivavtalet är ogiltigt, och i stället skall bestämmelsen i det allmänt bindande kollektivavtalet iakttas.
En ofta ställd fråga är huruvida arbetsavtalet måste göras skriftligen för att det ska vara giltigt. Utgångspunktmässigt är arbetsavtalet i Finland ett formfritt avtal och det kan således göras skriftligen, muntligen eller elektroniskt vartill det kan så att säga uppstå tyst baserat på arbetsgivarens konkludenta godkännande. Det lönar sig dock alltid att göra arbetsavtalet skriftligt för att undvika onödiga missförstånd och tvister gällande arbetsförhållandets villkor.
Därtill är det skäl att komma ihåg att arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen är skyldig att senast före utgången av den första lönebetalningsperioden ge en arbetstagare vars anställningsförhållande gäller tills vidare eller en viss tid som överstiger en månad en skriftlig utredning om de centrala villkoren i arbetet, om inte villkoren framgår av ett skriftligt arbetsavtal. En arbetsgivare som försummar denna skyldighet kan dömas till böter för en överträdelse av arbetsavtalslagen. Om arbetsavtalet således görs muntligen måste arbetsgivaren i vilket fall som helst ge arbetstagaren en utredning om arbetsvillkoren, och därför lönar det sig direkt från början att göra själva arbetsavtalet skriftligen.
I arbetsavtalet lönar det sig att nämna åtminstone följande saker:
- arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller driftställe;
- den tidpunkt då arbetet inleds;
- grunden för att ett arbetsavtal ingåtts för viss tid och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla eller en uppskattning av tidpunkten då avtalet upphör att gälla;
- prövotiden;
- den plats där arbetet utförs eller, om arbetstagaren inte har någon huvudsaklig permanent plats där arbetet utförs, en utredning om de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen;
- arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter;
- arbetsskydd och instruktioner gällande arbetsmetoder samt användande av arbetsredskap;
- det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet,
- de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden;
- naturaförmåner och reseersättningar;
- den ordinarie arbetstiden;
- hur semestern bestäms;
- uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den.
Därtill kan man i arbetsavtalet komma överens om till exempel arbetstagarens sekretessplikt samt konkurrensförbud för tiden efter att arbetsförhållandet upphört.
Tveka inte att ta kontakt ifall Ni har frågor gällande ämnet. Vår byrå har mycket erfarenhet av uppgörande av olika typers arbetsavtal och vi hjälper gärna till med alla frågor gällande arbetsavtal och finsk arbetsrätt.
