Framförallt inom huvudstadsregionen kan städernas och kommunernas bygglovspolitik orsaka situationer där en del av en fastighet och den därtillhörande byggrätten inte kan säljas trots efterfrågan. Byggnadstillsynsmyndigheterna är nämligen ofta emot att byggplatser styckas upp på flera fastigheter. I dylika situationer erbjuder avtal om delningen av fastighetens besittning, dvs. besittningsrättsavtal, effektiva och flexibla möjligheter att bilda områden som kan bebyggas och säljas.
Genom arrangemanget bildas samägande då fastighetens ägare erhåller kvotdelar, t.ex. 1/2 eller 2/5 av fastigheten. Utan avtal hänför sig kvotdelen till hela fastigheten och parterna äger därmed inte ett visst område eller en viss del av fastigheten. Syftet med besittningsrättsavtalet är därmed att komma överens om vem som äger vilken del av fastigheten. I praktiken ritar man alltså in gränser på en karta som bifogas avtalet. Avtalet klargör därmed hur jordområdet delas mellan samägarna. En part kan därefter fritt överlåta sitt område (kvotdelen) och tack vare avtalet vet också köparen vilket jordområde han köper.
I besittningsrättsavtal är det skäl att åtminstone komma överens om följande:
- Hur området delas mellan parterna och eventuella gemensamma områden (kartbilaga).
- Hur fastighetens byggrätt fördelas och hur den får utnyttjas.
- Hur kostnadsansvaret för parternas områden och de gemensamma områdena fördelas.
- Vem som har rätt till avkastningen av de olika områdena.
- Avtalets giltighetstid och uppsägningssätt.
Besittningsrättsavtalet bör skrivas in i lantmäterimyndigheternas register, så binder det alltid kvotdelarnas nya ägare då dessa överlåts.